Lediga examensarbeten
Aktuella mer konkreta förslag på examensarbeten listas nedan. Det finns goda möjligheter att göra examensarbeten vid Miljö- och energisystem även om de inte listas här.
Hantering av kriser som en indikator för klimat- och miljöövervakning
Länsstyrelsen har i uppgift att samordna länets krisberedskap. Det finns en rad olika krishändelser som behöver hanteras, men det finns ingen systematisk översikt kring hur mycket tid Sveriges 21 länsstyrelser faktiskt lägger för att hantera olika händelser (t.ex. skogsbrand, översvämning, jordskred, snöoväder, storm etc.).
Länsstyrelsen Skåne ser ett värde i att tidsåtgången mellan olika händelser systematiseras för att på sikt kunna se om klimatanpassning, och hantering av väderhändelser, ökar och till vilken grad myndighetens miljöövervakning behöver anpassas.
Hannes Sonnsjö, Avd. Miljö- och energisystem
hannes.sonnsjo@miljo.lth.se
Kontaktperson på Länsstyrelsen: Sandra Johanne Selander sandra.johanne.selander@lansstyrelsen.se
Utvärdera och uppskatta klimatutsläppskonsekvenser till följd av elcykelhantering på statliga arbetsplatser
I Sverige finns 251 förvaltningsmyndigheter där Kammarkollegiet i praktiken fungerar som ett statligt försäkringsbolag. I oktober 2022 gjorde Kammarkollegiet en Villkorsrevidering av Verksamhetsförsäkringen. Bland dessa uppdaterade villkor lade Kammarkollegiet till ett antal säkerhetsföreskrifter. En av dessa omfattar myndigheters hantering av elcyklar. Utöver tidigare gällande säkerhetsföreskrifter och i syfte att förhindra eller begränsa skada skulle myndigheter från och med den 1 januari 2023 säkerställa att litiumjon-batterier avsedda för transportmedel såsom cyklar, elsparkcyklar eller liknande transportmedel samt övriga litiumjon-batterier, större än 10 Ah förvaras, hanteras och/eller laddas på ett säkert sätt i ett för ändamålet avsett rum som är avskilt från övrig verksamhet. Rummet ska uppfylla lägst brandklass EI60 och vara försett med detektion för rök.
Detta har visat sig vara utmanande för ett antal myndigheter som i praktiken inneburet ett förbud för anställda och besökare att ta med sig elcykelbatterier in i statliga byggnader vilket påverkar resandet. De få studier som finns på området har visat på att bilister blir elcyklister (istället för kollektivtrafik-resenärer eller "vanlig cykel"). Nu, två år efter villkorets införande, hade det varit intressant att se hur detta påverkat statliga arbetstagare och ev. besökare till statliga myndigheter.
Potentiella frågeställningar:
- De myndigheter som inte kunnat tillhandahålla särskilda utrymmen - har de i praktiken förbjudit sina besökare och anställda möjligheten att ta elcykel till/från och under arbetet?
- Vad har dessa resor ersatts med för färdmedel?
- Hur långa sträckor rör det sig om?
- Hur kan man uppskatta vilka eventuella växthusgasutsläpp ett eventuellt förändrat färdmedelsval gett upphov till?
Läs mer
Text från Kammarkollegiets webbplats om riskerna med litiumjonbatterier, PDF.
Text från Kammarkollegiets webbplats om förändringarna i verksamhetsförsäkringen, PDF.
Kammarkollegiets årsredovisning 2022, från Kammarkollegiets webbplats, PDF.
Hannes Sonnsjö, Avd. Miljö- och energisystem hannes.sonnsjo@miljo.lth.se
Kontaktperson på Länsstyrelsen: Sandra Johanne Selander sandra.johanne.selander@lansstyrelsen.se
Alfa Laval - Minskade CO2 utsläpp i inköpsledet genom bättre data
Alfa Lavals produkter består i hög utsträckning av stål, metaller och bearbetade komponenter som köps in från många olika leverantörer runt om i världen. För att kunna mäta minskat CO2 i Scope 3, Cat 1 (Purchased goods and services) och skapa incitament för utsläppsminskning behövs leverantörsspecifk emissionsdata.
Litteraturöversikt
- Vad innebär lågemissionsmetaller
- Metoder att beräkna metallers klimatavtryck
- Jämförelse mellan dessa metoder
- Kommande och befintliga standarder samt regelverk
Empirisk studie
Fokus ligger på Alfa Lavals viktigaste metaller och komponenter och en analys av var i värdekedjan uppströms emissionerna uppkommer.
- Intern ”utredning” genomförs genom bland annat intervjuer med Alfa Lavals inköpsfunktioner och analys av befintliga leverantörsdata och beräkningsmetoder
- Vilka beräkningar/anpassningar/antagande kan man göra med det som finns att tillgå och hur överensstämmer detta med relevanta standarder och regelverk för till exempel rapportering? Benchmark
- Räkna på några olika produkter för att kvantifiera skillnader och visa på förbättringsmöjligheter
Utifrån ovan skapa riktlinjer för hur Alfa Laval ska komma närmare leverantörsspecifika emissionsfaktorer för inköpta metaller i hållbarhetsrapporteringen.
- Vilka steg behöver tas för att säkra leverantörsdata av tillräcklig kvalitet?
- Vilken typ av data bör efterfrågas? Gäller olika krav på olika material?
- Vilken typ av antaganden och beräkningar kan göras i enlighet med GHG-protokollet?
- Hur skulle en kravställning mot leverantörerna se ut?
Exjobbet är tänkt att komplettera pågående arbete kring detta på Alfa Laval och därför kan vissa av punkterna ovan justeras.
Max Åhman, Avd. Miljö- och energisystem max.ahman@miljo.lth.se
Tekno-ekonomisk analys över kostnadseffektiva systemtjänster #1
Kapacitetshöjande åtgärder i elnätet; vilken potential och till vilken kostnad?
Sverige behöver enligt olika beräkningar (Sveriges elbehov 2045 – En rapport från Energiföretagen, PDF, 2,97 MB) investera 1000 miljarder i elnät till år 2045 i syfte att möta en elanvändning på 300 TWh. Inom EU har motsvarande räkneöverföring (Commission sets out actions to accelerate the roll-out of electricity grids – på EU-kommissionens officiella webbplats, på engelska) genererat siffran 584 miljarder euros till år 2030, med hänsyn taget till de politiska målsättningarna som kommer till uttryck i Fit for 55 samt RePowerEU. Dessa siffror gäller dock under förutsättning att elnätet byggs och förvaltas på samma sätt som idag (”allt annat lika”). Men allt annat är inte lika. Ett antal rapporter (Grids for Speed, PDF, 6,77 MB, på engelska) pekar på potentialen i såväl ny teknik som nya arbetssätt att minska behovet av nya elledningar genom att nyttja befintlig infrastruktur mer effektivt. Vilken potential finns det i olika typer av kraftelektronik för att öka överföringsförmågan? Och vad krävs i termer av observerbarhet (dynamic line rating etc)?
1. Bruttolist av kapacitetshöjande tekniker och beskrivning vad det är
- STATCOM
- Superkondensatorer
- Dynamic Line Rating
- Battery Energy Storage (BESS)
- Synkronkompensatorer
- Högtemperaturlina
- Systemvärn…
2. Potentialen till ökat nätutnyttjande/minskade marginaler
- Procent ökning på årsbasis
- Kostnad per teknologi (krona per ökad MW)
3. Enablers/barriers för dessa
- Increased observability
- Digitalisation
- Monitoring/sensors
- IT-system
- AI/data management
- Commercialisation (e.g. market for reactive power, frequency/ancillary services, capacity markets)
Hannes Sonnsjö, Avd. Miljö- och energisystem
hannes.sonnsjo@miljo.lth.se
Tekno-ekonomisk analys över kostnadseffektiva systemtjänster #2
Mängden luft i elnäten – vilken potential har efterfrågeflexibilitet?
Sverige behöver enligt olika beräkningar (Sveriges elbehov 2045 – En rapport från Energiföretagen, PDF, 2,97 MB) investera 1000 miljarder i elnät till år 2045 i syfte att möta en elanvändning på 300 TWh. Inom EU har motsvarande räkneöverföring (Commission sets out actions to accelerate the roll-out of electricity grids – på EU-kommissionens officiella webbplats, på engelska) genererat siffran 584 miljarder euros till år 2030, med hänsyn taget till de politiska målsättningarna som kommer till uttryck i Fit for 55 samt RePowerEU. Dessa siffror gäller dock under förutsättning att elnätet byggs och förvaltas på samma sätt som idag (”allt annat lika”). Men allt annat är inte lika. Ett antal rapporter (Grids for Speed, PDF, 6,77 MB, på engelska) pekar på potentialen i såväl ny teknik som nya arbetssätt att minska behovet av nya elledningar genom att nyttja befintlig infrastruktur mer effektivt. Bland annat har det identifierats att många nätkunder har ett överdimensionerat abonnemang och därmed tar upp plats i näten även om de inte använder sitt fulla effektuttag/effektinmatning.
Det finns olika angreppssätt till detta problem beroende på studentens intresse:
- Vad beror denna överbokning på? Är det främst en försäkring om att effekt/nätanslutning finns tillgängligt när verksamheten väl ska expandera? Lämplig metod: intervjuer med större industrier och elproducenter
- Hur stort är detta problem? Gör elnätsbolag en översyn mellan kundernas abonnerade effekt och faktiskt utnyttjande? Varför/varför inte en sådan översyn?
- Hur kan nätbolag komma till rätta med problemet – om det ens anses vara ett problem. Vilken potential har effektmarknader/återköp av outnyttjad effekt/villkorade avtal för att maximera nyttjandet av befintliga elnät?
Hannes Sonnsjö, Avd. Miljö- och energisystem
hannes.sonnsjo@miljo.lth.se
Examensarbete på Kraftringen våren 2026
Datacenter är en central del av den digitala infrastrukturen och efterfrågan ökar i snabb takt med digitalisering och AI-utveckling. Samtidigt växer också kraven på driftsäkerhet och beredskap. För energibolag, som kan säkerställa avbrottsfri drift och säkra etableringsförutsättningar, kan detta innebära intressanta möjligheter.
Kraftringen vill därför undersöka hur vi kan skapa värde i den växande datacentersektorn. Exjobbet innefattar både marknadsanalys och strategiska överväganden - från att bedöma strategiskt intressanta etableringar till möjliga affärsmodeller och roller.
Exjobbets exakta avgränsning utformas i dialog mellan studenten/studenterna, Kraftringen och lärosätet.
Exjobbet ger dig möjlighet att ta dig an en högaktuell och verklig frågeställning, med direkt koppling till framtidens digitala infrastruktur och energisystem. Det spänner över flera kompetensområden, vilket ger dig tillgång till ett brett nätverk av specialister inom Kraftringen.
Kontaktpersoner, Avd. Miljö- och energisystem
Max Åhman max.ahman@miljo.lth.se
Karin Ericsson karin.ericsson@miljo.lth.se