Länsstyrelsen har i uppgift att samordna länets krisberedskap. Det finns en rad olika krishändelser som behöver hanteras, men det finns ingen systematisk översikt kring hur mycket tid Sveriges 21 länsstyrelser faktiskt lägger för att hantera olika händelser (t.ex. skogsbrand, översvämning, jordskred, snöoväder, storm etc.).

Länsstyrelsen Skåne ser ett värde i att tidsåtgången mellan olika händelser systematiseras för att på sikt kunna se om klimatanpassning, och hantering av väderhändelser, ökar och till vilken grad myndighetens miljöövervakning behöver anpassas. 

Hannes Sonnsjö, Avd. Miljö- och energisystem
hannes.sonnsjo@miljo.lth.se

Kontaktperson på Länsstyrelsen: Sandra Johanne Selander sandra.johanne.selander@lansstyrelsen.se

Sverige behöver enligt olika beräkningar (Sveriges elbehov 2045 – En rapport från Energiföretagen, PDF,  2,97 MB) investera 1000 miljarder i elnät till år 2045 i syfte att möta en elanvändning på 300 TWh. Inom EU har motsvarande räkneöverföring (Commission sets out actions to accelerate the roll-out of electricity grids – på EU-kommissionens officiella webbplats, på engelska) genererat siffran 584 miljarder euros till år 2030, med hänsyn taget till de politiska målsättningarna som kommer till uttryck i Fit for 55 samt RePowerEU. Dessa siffror gäller dock under förutsättning att elnätet byggs och förvaltas på samma sätt som idag (”allt annat lika”). Men allt annat är  inte lika. Ett antal rapporter (Grids for Speed, PDF, 6,77 MB, på engelska) pekar på potentialen i såväl ny teknik som nya arbetssätt att minska behovet av nya elledningar genom att nyttja befintlig infrastruktur mer effektivt. Vilken potential finns det i olika typer av kraftelektronik för att öka överföringsförmågan? Och vad krävs i termer av observerbarhet (dynamic line rating etc)?

1. Bruttolist av kapacitetshöjande tekniker och beskrivning vad det är

• STATCOM
• Superkondensatorer
• Dynamic Line Rating
• Battery Energy Storage (BESS)
• Synkronkompensatorer
• Högtemperaturlina
• Systemvärn…

2. Potentialen till ökat nätutnyttjande/minskade marginaler

• Procent ökning på årsbasis
• Kostnad per teknologi (krona per ökad MW)

3. Enablers/barriers för dessa

• Increased observability
• Digitalisation
• Monitoring/sensors
• IT-system
• AI/data management
• Commercialisation (e.g. market for reactive power, frequency/ancillary services, capacity markets)

Hannes Sonnsjö, Avd. Miljö- och energisystem
hannes.sonnsjo@miljo.lth.se

Sverige behöver enligt olika beräkningar (Sveriges elbehov 2045 – En rapport från Energiföretagen, PDF,  2,97 MB) investera 1000 miljarder i elnät till år 2045 i syfte att möta en elanvändning på 300 TWh. Inom EU har motsvarande räkneöverföring (Commission sets out actions to accelerate the roll-out of electricity grids – på EU-kommissionens officiella webbplats, på engelska) genererat siffran 584 miljarder euros till år 2030, med hänsyn taget till de politiska målsättningarna som kommer till uttryck i Fit for 55 samt RePowerEU. Dessa siffror gäller dock under förutsättning att elnätet byggs och förvaltas på samma sätt som idag (”allt annat lika”). Men allt annat är  inte lika. Ett antal rapporter (Grids for Speed, PDF, 6,77 MB, på engelska) pekar på potentialen i såväl ny teknik som nya arbetssätt att minska behovet av nya elledningar genom att nyttja befintlig infrastruktur mer effektivt. Bland annat har det identifierats att många nätkunder har ett överdimensionerat abonnemang och därmed tar upp plats i näten även om de inte använder sitt fulla effektuttag/effektinmatning.

Det finns olika angreppssätt till detta problem beroende på studentens intresse:

• Vad beror denna överbokning på? Är det främst en försäkring om att effekt/nätanslutning finns tillgängligt när verksamheten väl ska expandera? Lämplig metod: intervjuer med större industrier och elproducenter
• Hur stort är detta problem? Gör elnätsbolag en översyn mellan kundernas abonnerade effekt och faktiskt utnyttjande? Varför/varför inte en sådan översyn?
• Hur kan nätbolag komma till rätta med problemet – om det ens anses vara ett problem. Vilken potential har effektmarknader/återköp av outnyttjad effekt/villkorade avtal för att maximera nyttjandet av befintliga elnät?

Hannes Sonnsjö, Avd. Miljö- och energisystem
hannes.sonnsjo@miljo.lth.se

Ett argument anses vara kärnkraftens möjlighet att bidra med olika systemstabiliserande egenskaper. Ett exjobb skulle bland annat kunna titta på:

• Vilka är dessa systemtjänster, till vilken grad svarar 6 GW ny kärnkraft upp mot dessa behov? Genom t.ex. intervjuer med Svenska kraftnät.
• Hur kan en teknikneutral marknad se ut som kan bidra med samma systemtjänster – och till vilket pris? En internationell utblick skulle kunna ge indikationer avseende bl.a. frekvensstabilitet (kapacitetsmekanismer), spänningshållning samt reaktiv effekt.
• Systemmodellering av ett 100 % förnybart (vatten + sol + vind + bio-eldad kraftvärme) där inte bara LCOE (energy only i öre/KWh) utan hela systemkostnaden tas i beaktande (Value-adjusted LCOE). Ett antal försök har gjorts, bland annat av Chalmers samt Blekinge Tekniska Högskola, men dessa har i otillräcklig grad omhändertagit frågor kopplat till systemstabilitet och elnätskapacitet.

Hannes Sonnsjö, Avd. Miljö- och energisystem
hannes.sonnsjo@miljo.lth.se

Sverige och de övriga nordiska länderna implementerar en ny metod för kapacitetsberäkningar på transmissionsnäten i Norden, en så kallad flödesbaserad beräkningsmetod. Det övergripande syftet är att öka den nordiska samhällsnyttan och skapa bättre förutsättningar för säker drift av kraftsystemet genom att möjliggöra ökad kapacitetstilldelning på transmissionsnäten. Metoden har dock kritiserats för att vara alltför komplex, minska transparensen kring kapacitetstilldelning för marknadsaktörerna, skapa ökat tryck på reglerkraftsmarknaden och dessutom leda till högre elpriser för konsumenterna (och följaktligen till högre vinster för elproducenterna). Ett exjobb skulle t.ex. kunna titta på de parallella körningarna som gjorts av Svenska kraftnät för att se vad som påverkar spotpriset samt föra ett resonemang kring beräkning av samhällsekonomisk nytta. Det kan också inriktas mer tekniskt kring elflöden och så kallade kontraintuitiva flöden och effekterna på intradagsmarknaden.

Hannes Sonnsjö, Avd. Miljö- och energisystem
hannes.sonnsjo@miljo.lth.se